Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Stackars barn, eger du ingen slägting?»
»Nej, ingen, ingen enda! Mina föräldrar voro långt,
långt borta ifrån .. jag vet ej hvar!
»Och hur gammal är du?»
»Elfva år.»
Jeames såg på sin far. »Vi hafva icke heller
någonting», sade denne, »men så länge vi kunna med vårt
arbete skaffa oss en brödbit, skall hon fa dela den med oss.
Hon har då åtminstone ett slags skydd och vi en varelse
att fasta oss vid» ....
De upptogo det arma barnet, efter att först fullkomligt
ha förvissat sig om hennes värnlösa belägenhet. Och sedan
det obetydliga bohag, som funnits i målarens lilla hus blifvit
försåldt, anträdde alla tre en vandring åt landsbygden, der
de öfver vintem bosatte sig i en liten by. Den äldre
Leganger målade åter likkistor, Jeames taflor, hvilka senare
He-lene, deras skyddsling, gick omkring och sålde. Så hjelpte
de sig fram till dess våren kom, då de åter började sin
färd ....
Flera år försvunno. Den fattiga slägten egde nu, långt
skild från sin hemort, åter ett litet eget hus, der frid och
enighet bodde. Jeames och Helene styrde nu ensamt der;
den gamle hade länge hållits vid sängen, och redan länge
hade den sista likkistan, som han målat, stått och väntat
på sin herre.
Då Jeames och Helene, som nu var sjutton år,
slutligen bäddade den vördade fadern i det af honom
efterlängtade hvilorummet, kände de djupt, att den bästa länken i
deras lifs kedja hade brustit. De voro ensamma! I Jeames*
bröst hade smärtan öfver hans så grymt gäckade
ungdomsdröm aldrig dött, men sorgen liksom hämdbegärets gadd var
förslöad af tiden. Han hade skaffat sig underrättelser från
Hammarby. Prosten och den gamle grefven voro gångne att
aflägga räkenskap inför den högste domaren, medan
skända-ren af hans ära och lycka frossade i öfverflödet af rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
