Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftiidtemot honom, och väntade att han skulle
bekräfta faderns ord; men de känslor, som
stridde inom honom, voro så många, att han
icke kunde bringa ett ljud öfver sina läppar:
sårad stolthet, — den ömtåligaste strängen
hos en fattig, beroende yngling — öfver
kommerserådets mindre grannlaga
inblandning; fruktan att förtörna den, hvilken på
visst sätt varit hans beskyddare; den pinande
blygseln vid tanken på de blickar, hvarmed
sällskapet skulle betrakta honom, och ändtli—
gen en annan känsla, den mäktigaste af alla,
men hvilken just derföre motvägde de tre
öfriga, nöjet, saligheten att dansa med Rosa,
hvars blotta åskådande hittills försonat honorn
med de många bittra och kränkande stunder,
han upplefvat i kommerserådets hus.
Den goda , finkänsliga flickan uppfattade till
det väsendtligaste förhållandet. Hon kände
sin far, och insåg att det var han, som
försatt den stackars Mannerstedt i detta
bryderi. Med ljuf ton yttrade hon: ”Pappa vill
så gerna se alla glada i afton, och ger
derfÖ-re kanhända ej akt på sina gästers tycke och
smak. Detta sker dock blott af välmening ;
och om del ej helt och hållet strider emot herr
Mannerstedts föresats att dansa, kunna vi ju
göra honöm detta nöje?”
Den unge mannen kastade på henne en
blick, hvilken skuile innebära endast
tacksamhet; men dess uttryck jagade blodet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
