Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- deltager-]{+deltager+} jag i er sorg, gode Mannerstedt!
Jag vet huru ni älskade den hädangångna;
derföre vet jag äfven huru ni sörjer henne.
Men er själ är stark; jag tror och hoppas,
att den icke omanligt skall duka under, nar
endast den första så naturliga smärtan
uttagit sin gärd.’*
I Rosas röst låg ett vida djupare och
varmare deltagande, än i sjelfva orden. Den
trängde också till djupet af Mannerstedts
hjerta, och ett par sekunder vågade bao
trycka hennes hand i sin, då han svarade:
”’O nej, hulda, goda Rosa! Var öfvertygad,
att, om striden också är svår, skall jag dock
segra.”
”Så, kors! men, Rosa, hvad länker du på?**
ropade kommerserådinnan, som icke kunde
höra hvad som talades, men tyckte att det
såg för fasligt sensibelt ut. ”Du skall icke
upprifva herr Mannerstedts sår. De kunna
nog svida ändå. Kom hit, herr kandidat,
och sätt sig här hos mig; jag har bättre
tröstegrunder att bjuda på. En obekant
vän till herr Mannerstedt skickade bit ett
paket Julafton, och jag förbehöll mig att
sjelf få lemna det i herr Mannerstedts
händer. Lilla Caroline, min engel, lägg bort
dockan, och gå in i mammas kabinett, och
bär hit det stora paketet, söm ligger på
divanbordet*"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
