Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida skiljd från kärlek, som föranledde
Ferdinand att begära min hand.**
”Hra!" sade professorn; ”du har erhållit
mycken upplysning i den saken. Vill du nu
äfven vara så uppriktig ocb säga mig, om det
var kärlek som förmådde dig att säga ja, då
det stod i ditt fria val att säga nej?”
Rosa glödde, som den yppigaste af sina
namnsystrar. — "Bäste farbror! var icke så
sträng/ bad hon. **En flickas hjerta är ju
fridlyst för hvarje fremmande blick! Är det
icke så?”
”Ingalunda,” sade professoro allvarsamt.
**Förlofning och giftermål äro just icke
lekverk heller. Hvarföre gaf du honom löftet
orti din tro, då, efter all min förmodan ,ditt
bjerta förblef kallt?*’
”Söta, bästa farbror, jag vill erkänna, att
jag icke älskade Ferdinand; men jag trodde
att han älskade mig, och när jag dermed
förenade den aktning och välvilja han ingaf mig,
vågade jag tro, att dessa känslor voro en
tillräcklig borgen för vår framtida lycka.; I
samma stund, jag lofvade att tillhöra honom,
visste jag äfven, att min pligt var att lefva
för befordrandet af hans sällhet. Men jag
har funnit, att hans lycka aldrig blifvit
stadgad genom egandet af min hand, om äfven
mitt hjerta hade följt med; hvaremot, om
ban verkligen varit mig sannt tillgifven, om
hans jordiska bättre sällhet berott af mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
