Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* Kommerserådinnan tumlade tre steg tillbad
ka, men detta utan all tillgjordhet. Hon
blef så djupt betagen af smärta och
förundran, att den icke ens kunde finna luft i
liennes vanliga ulgjutelser; och emedan
rörelsen var riktigt naturlig och öfverraskande,
glömde hon rent nf att svimma. Hon sökte
tvärtom samla alla sina krafter, för att hålla
sig uppe; ty hon kände huru mnktpåliggande
det var, att vid ett sådant tvärstreck
bibehålla sin rådighet. Hon förmådde dock ännu
icke tala, utan stödde hufvudet mot handen,
och satte sig helt stilla.
Äfven kommerserådet stod liksom
förvandlad till en bildstod, dystert stirrande på
flickan, hvilken knappt vågade Bndas. Den
arme mannen utgjorde en jemmerfull kopia af
det bedragna hoppet. Så förgick en stund;
då började kommerserådinnan att litet
qvick-na vid, och alltsom lifvet återvände i de
nästan stelnade ådrorna, kändes äfven det
gamla behofvet återvakna, att kläda sina
känslor i ord.
"Hvad hör jag, ovärdiga, obeskedliga,
barn!” utbrast hon nästan halfgråtande. ”Hvad
är det jag hör? Du nekar att
emotta-ga den bäste, mest hederlige och rike mans
hand, och det emedan ditt hjerta är slutet
for honom, liksom du någonsin haft något
hjerta! Ack, min Gud, att en mor skall
Öfverlefva sådant! Talade väl ditt hjerta for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
