Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Minnes-törnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gen för en summa, hvilken, under sådant vilkor stod honom
till buds.
Denna summa uppgick nära till herr von Spaldens hela
förmögenhet — ty postinspektoren hade ock kastat sig i
spekulationer, genom hvilka han förlorat — men sedan Blandin
på sin heder förs&krat, att om han r&ddades blott denna gång,
stod han åter p& så fast botten att han sedan kunde räcka
svärfadern en hjelpsam hand, häfdes alla de betänkligheter, som
möjligen kunnat uppstå hos postinspektoren.
Förgäfves voro fru von Spaldens föreställningar och
tårar. Alla hans vänner rådde honom att bryta — fåfängt.
Han gick i borgen. Två månader derefter gaf Blandin upp
staten, följande dagen var han försvunnen och af honom qvar
blott minnet jemte ett bref till postinspektoren, deri
förlof-ningsringen återsändes, med förklarande att ett oblidt öde
nekade honom att vinna den sällhet, postinspektoren tillämnat
honom genom sin dotters hand, samt att den skuld, hvari
samma oblida öde försatt honom, såväl till postinspektoren
som hans öfriga mycket aktade borgenärer skulle med
tacksamhet återgäldas, då tid och omständigheter sådant medgåfvo.
Postinspektorens hela egendom — mera intrasslad än han
förut sjelf visste — var ej tillräcklig att betala hans envisa
lättrogenhet. Han hotades med bysättning för återstoden af
löftessumman. Följden blef att tjensten gjorde egendomen
sällskap, och med svårighet räddade herr von Spalden sin ära
▼id detta sin lefnads stora hafveri.
Nära ett år hade förflutit, sedan dessa bedröfliga
händelser tvungit postinspektoren att med de sina inflytta i den
usla bostad, der läsaren gjort deras bekantskap.
Ännu återstod ett medel till upphjelpande af de i grund
förstörda affärerna, men detta ville postinspektoren icke utan
i yttersta nödfall tillgripa. Den nye postmästaren hade
erbjudit Augusta sin hand, men som hon hade en om möjligt ännu
större motvilja för den högdragne hjertlöse Wilsson än den
förrymde Blandin, ville fadern icke för andra gången begagna
sin förut så illa använda myndighet. Den gemensamma olyc*
ka, han derigenom ådragit sin familj, hade något uppmjukat
hans ^erta. Emellertid blef deras belägenhet allt mera
tryckande, allt djupare och djupare nedsjönko de i bekymmer och
fattigdom, då en oväntad händelse gaf sakerna med ens ett
annat utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
