- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
34

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Porträttet - 8. Fästmön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Önskade hon väl gifvä sina känslor luft genom musikens toner,
men en inre röst af hö i! henne härifrän, h varje gäng hon
närmade sig pianot.

Den fjerde dägen om morgonen stod ryttmästaren
resklädd inför fa&iljen.

”Glöm mig ej fröken Augusta!” bad han vid afskedét
med hela det själfulta uttrycket af sin djupa böjliga röét.

Den unga qvinhan teg, men blicken svarade: ”Aldrig!”
Sorgset nedslog fru von 8palden sina ögon möt
snusdosan, och postinspektoren knackade sin pipa härdare än vanligt
emot kakelugnskanten.

En halftimma senare af reste ryttmästaren med diligensen.

*

8.


Fästmön.



Att giftas — ej ett ämne fins
Mer rikt att i maximer drifvas.

Fru Lenngren.

Éet mm, hvartill vi nu förflytta läsaren, var ett stort
med de finaste parisiska tapeter beklädt förmak uti enkefru
astsessorskan Stoltsenbäcks hus i F—.

Yppérliga taflor, nymodiga speglar, dyrbara ljuskronor och
för öfrigfc utsökta möbler vittnade vid första Ögonkastet om
egatiiihans böjölfce för prakt i förening med en förfinad smak.

Midt på golfvet, belagdt med en konstrik mätta, låg én
ung sorgklädd fiickå på knä framför en stor karta, hvilken hon
utbredt detfpå. Höh dt*og méd en synål flera lin ier, dem
hennes öga uppmärksamt följde. Slutligen gjorde hon en liten
prick och sade sorgset : ”’Der är han — ack, huru långt, långt
börta! Och ändå äi* diet ju nästan alls ingen väg/’

Efter éh sturtd ho^rutöade hon kartan och utbredde en
ihindré V&gkarta tiffvetf Sverge. Åfven på denna drog Hon
li-nier med synålen Och räknade en mil, två mil, tre Och en half,
o. 8. v., hvarvid hon grubblande stödde det lilla blonda hufvudet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free