Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Fullkomlig omskapning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dömmandet af det rätta eller orätta vid ditt afskedstagande
anser jag således fördomarne hafva visat sitt hemliga
inflytande lika väl på ditt som på många andras domslut. Att
handla efter Öfvertygelse är visserligen rätt och godt, men falska
åsigter kunna besticka öfvertygelsen, och då är handlingen icke
mera själens sjelf ständiga tillhörighet, utan blott ett foster af
såradt egensinne. Intet tvang dig att taga afsked, och hvem
kan bevisa att din åra varit fläckad, om du icke gjort det?
Förlåt mig, om jag blir för rättfram, men du synes mig
genom detta steg hafva visat nästan lika mycken falsk
hederskänsla som om du antagit utmaningen, och öfver hufvud
utförde du ditt manliga beslut ondast till hälften. Och. du vann
icke ens den lumpna tillfredsställelsen att beundras, ty känner
jag menniskorna rätt, så skrattar man gerna på dens
bekostnad, som är nog dåraktig att tillfoga sig sjelf ett ondt för
att derigenom straffa en annan.”
Under detta kyrkoherdens faderliga tal hade flera rynkor
bildat sig emellan Sterners ögonbryn* Då den förre slutat,
yttrade han med dock märkbart återh&llet uttryck i rösten:
”Min käre hederlige vän. mig synes åter att ni är för
sträng- Det vore mycket att anmärka mot såväl edra slutsaser
som premisserna dertill, men må det tillåtas mig att endast
fästa uppmärksamhet på den omständigheten att det är lätt i
sin ensamma studerkammare, med fullkomlig frånvaro af alla
menskliga lidelser, att begrunda och bestämma huru en annan
bör tänka och handla i enskilta fall af lifvet. Det är som om
jag tänker mig in i och sjelf på förhand afgör alla
omständigheter vid ett skeppsbrott. Det är. då äfven lätt att
utgrunda det säkraste sättet att rädda mig. Men låt nu er sjelf
införas i verkUlifvets hvirfvel — månne ni då med samma
lugna besinning och kalla beräkning kunnat bestämma edra
tankar och handlingar? I så måtto vore ni afundsvärdt vis.
Emellertid, ifall mina åsigter och dermed förenade handlingar
varit falska, hvilket möjligen kan vara händelsen, så är
åtminstone icke min Öfvertygelse af det slaget, som låter
besticka sig. Hvad jag i går ansåg för rått, blir det ock i dag
och i morgon och under hela mitt lif. Således: om jag icke
egde ett runstycke, toge jag hellre en gårdsfogdebefattning än
jag åtpr inträdde i min förra tjenst, åtminstone under fredstid.”
”Nånå, min kåre gosse, ursäkta din gamle lärare, om han
fallit in i den mognare ålderns vanliga svaghet att uppduka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
