- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
130

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Pandoras ask. Konsten att steka kycklingar. - 26. Biografier. Oroande stormtecken på kärlekens himmel.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tade och höll sig vid godt mod. Endaat Stålkrona var mera
åskådare än deltagare.

Så snart dagens första strålo randades, bröt hela
sällskapet upp, och förnöjd samlade gumman tillsammans
dricka-penningarne och qvarlefvorna af den herrliga måltiden. Ho»
njöt i följd af deuna händelserika natt den gladaste
pingstfest, hon på många år upplefvat.

Med de vänligaste böner sökte Henriette och Konstantin
förmå kornett Stålkrona att följa dem till Ulriksdal. Han
af6log det artigt, men bestämdt. "Mamsell Stoltsenbäck
behöfver numera ingen beskyddare — mitt värf är slutadt,®
Han lockade sina hundar tillsammans, gjorde en lätt bugning
för sällskapet och försvann snart i skogens dunkelgrå
skymning.

*

26.


Biografier. Oroande stormtecken på kärlekens himmel.



Sfiit på dig peruken, berätta !

Bellman.

En glänsande skön morgon följde på denna dystra natt.
Luften var så ren som den alltid plägar vara, då ett
öfver-ståndet oväder rensat atmosferen och regnet uppfriskat jordens
gröna matta.

Löjtnant Konstantin var just ingen svärmisk entusiast
för sköna naturföremål, men han saknade dock icke känsla
för dem. Han uttryckte i få ord sin beundran, under det
han gick vid sidan af den häst, på hvilken Henriette red.
rBästa Henriette, tycker du ej att en sådan morgonstund
på landet är bra behaglig?75

* Ah jo, för någon gång!" svarade hon temligen
likgiltigt,

”Med dig, min Henriette, blifva alla ögonblick lika
sköna, morgonen må vara mulen eller klar, i staden eller på
landet. Hvar du är, lyser mitt lifs sol i oförändrad glans."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free