Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Nåden ooh favoriterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu en gång, och åter en, måste han ring», innan
Westerlind röd och andtruten visade sig i dörren med en
ödmjuk af bön på läpparna för sitt dröjsmål, men hvilken
Sterner genast afbröt med ett: ”Derom sedan . . Har du hört
något från Sorrbypark i dag?’*
71 Jag kommer just derifrån, herr ryttmästare f?
”Hvad hör jag!” sade Sterner med låtsad vrede.
"Huru har du vågat det utan min särskilta befallning? När jag
vill inhemta underrättelser om fröken Stålkronas helsa, skall
jag låta dig veta det.. Intiildess vill jag att du ej gör några
besök på Sorrbypark.”
Westerlind strålade som en tulpan, men det var i följd af
någon föregående ansträngning, ty aldrig gaf han med t-on
eller utseendo tillkänna att han ansåg sig f< rnärmad. Men han
var doek hämdfull och utöfvade sin hämd vanligen på ett
finare och derföre kanhända så mycket känbarare sätt än man
kunnat förmoda hos en person på hans ståndpunkt.
Westerlind, som tillräckligt uppfattade halten af sin hus»
bondes vrede, svarade derföre så lugnt och kallt som denne
sjelf skulle hafva gjort, men dock fullkomligt ödmjukt: ”Jag
har icke varit på Sorrbypark för att efterfråga frökens helsa,
ty då jag vet att ryttmästaren aldrig tål lydnad på annat sätt
ån i följd af bestämda befallningar, har jag aldrig vågat taga
mig frihet att gissa till min husbondes önskningar. Men då
herr ryttmästaren aldrig brukar ringa före klockan 7 och
inspektören var högst angelägen att få bem de saker, han
väntade från staden, tyckte jag, medan drängarne voro
sysselsatta ute, att jag lika gerna kunde göra honom den tjensten
som att stå i ett fönster och gapa. Om jag trott mig
härigenom ådrnga mig herr ryttmästarens missnöje, skulle det visst
icke skett.”
”Din förklaring ändrar saken. Jag har ej något emot
att du gick bort för inspektören, när ärendet syntes
angeläget... Var doktorn kommen ännu?”
”Ja. herr ryttmästare !’*
”Längesedan ?”
”Nej, herr ryttmästare!”
’*Nå, du hörde väl hvad han yttrat rörande frökens
opasslighet ?”
”Icke det ringaste, herr ryttmästare!*’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
