Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ställningarne på Sorrbypark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Broder,” sade han allvarligt, Vlifvet bär icke blott
rosor, utan äfven törnen. De växa emot v&r vilja, och d& vi icke
kunna bortrycka dem — ty äfven dessa måste hafva sin tid
att mogna — så böra vi låta källan, som närer dem, friskt
blöda, tills den uttömt sin egen bitterhet och tiden uttorkat
den . . . Men,” återtog han efter några Ögonblick, och hans
panna ljusnade, ”hvarföre tala med förtäckta ord ? Axel, vi
förslå hvarandra, och jag vill säga dig, att om det ligger
inom mensklig förmåga att så småningom föra frid tillbaka
i detta varma arma hjerta, skall Wilhelmina ännu blifva
lycklig. Jag har en plan uppgjord, med den förhoppning att
Herren skall välsigna den. Sedan den sorgliga högtidligheten
är förbi, vill jag vidare tala med dig i detta ämne. Säg
mig nu emellertid hvad du kan hafva att tillägga rörande
Henriette ?”
”Blott det att mr Macoley skall möta dem i F— om tre
veckor. Det hörde jag af honom sjelf. Deremot kunde eller
ville han icke upplysa mig hvart de nu reste. Man trodde
allmänt att förlofningen skulle offentliggöras, men ordningen
fordrade att den andra saken skulle vara på fullkomligt rediga
fötter, innan man vidtog ett sådant steg... Säg, känner du
hvaruti din kusin förbrutit sig? Enligt Henriettes påstående
skall han sjelf ha gifvit anledning till brytning genom någon
förseelse.”
”Han är fullkomligt oskyldig, derpå sätter jag min heder
i pant!” svarade ryttmästaren. ”Något sqvaller har uppstått,
men en förklaring koinmer att lägga hans oskuld i den
fullkomligaste dager och visa, ehuru för sent, den hjertlösa,
lättsinniga varelsen hvad hon förlorat. Men godt som skedt är*
Konstantin är en man: han skall förakta henne och inse att
han aldrig verkligen älskat henne, utan endast varit förtrollad
af kokettens vanliga sirénkonster» Hade hon ännu vistats vid #
badet, skulle jag likväl haft lust att besöka henne, ty att
taga en misstanke, en halfdrömd aning i luften såsom
förevändning att drifva en ny, kärleksintrig, det är högst afskyvärdt
och sätter mitt blod i jäsning. Vet du, Axel, jag kunde
vara färdig att gråta deröfver att sådana varelser finnas bland
hennes kön, ty tusen äro de, som likgiltigt af en blott nyck,
ett blott inbilladt tycke, uppoffra det mest varma och trogna
hjerta. Ja, jag kunde gråta öfver dessa svekfulla englar, och
Representanten, n. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
