Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Vistelsen på Brunkenäs. Grannar ooh vänner. Konstantins nederlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— "att, Äfven om jag känt igen er, skulle jag gjort presist
P* samma sätt.”
"Och yttrat presist samma ord också?’’ frågade löjtnanten
med sväfvande röst.
"Ja, jag tror nåstan."
Konstantin satte från sig kaffekoppen, kastade en döende
blick på fröken och gick på sitt rum, der han förblef hola
aftonen.
Sedan nu mycket blifvit taladt hit och dit, gjorde
Augusta sig f&rdig att följa prostinnan på en generalmönstring
af huset. Först genomgingos alla rummen, derefter kom turen
till kök, k&llare, visthus, skafferi och handkammare, m. m.,
hVartill hon erhöll alla nycklar, jemte en mängd goda och
nyttiga råd, af hvilka de vigtigaste voro att alltid hålla tjenst»
folket strängt, vänja pigorna vid arbetsamhet, icke öfverflöda
med kosten och slutligen att i alla vigtigare fall och
hushålls-angelägenheter vända sig till henne, som alltid var villig att
med råd och dåd gå unga-frun tillhanda.
Under denna tid fick ryttmästaren tillfälle att närma sig
Wilhelmina. ’*Min nådiga fröken,” sade han, "det är väl
öf-verflödigt att nämna, att den person, jag skulle medföra och
hvilken jag nu rekommenderar till ert varmaste deltagande, är
samme unge man som, då ban sist var här, ehuru under en
annan form, för första gången i sitt lif lärde känna hvad sann
kärlek kunde vara för honom. Den förändring, hans
utseende undergått, kan ni omöjligen finna annat än fördelaktig;
och ehuru af en något eldfängd natur, är dock hans hjerta det
redligaste och varmaste, som någonsin klappade i en mans
bröst. Hans förbindelse med mamsell Stoltsenbäck är för
all-tidj bruten. Konstantin är min äldste och bäste vän, hans
lyckas befrämjande,- min innerligaste önskan, ocb denna
kommer hädanefter förnämligast att hvila i edra händer. Om min
bön eger det ringaste värde för er, så lofva mig att ej såra
honom med det kalla skämt, ni i dag användt mot honom,
ty, tro mig, oaktadt han synes lättsinnig och i flera fall
otvif-velaktigt är det, lider han dock nu verkligen för det ni icke
gaf honom ett enda vänligt ord, då han på glädjens och
hoppets vingar flög er till mötes/9
”Ryttmästare Sterner," sade Wilhemina, "ni är i högsta
grad partisk för er kusin. En hyllning framställd så offent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
