Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ nye kustuppsynings mannen har han vunnit vana och
skicklighet för yrket, i fall han »kulle komma att en gång gå i
sin fars fotspår.»
»Kära hjertandes, bror, tag ej så illa vid, det var icke
så menadt som bror tar det!» sade fru Katrina, helt
nedstämd vid det oväntade fallet, att löjtnanten blef allvarsamt
ond. Men se, gubben Askenberg hade, och det med rätta,
sin egenkärlek så väl som andra menniskor, och derföre kände
, han en liflig förtrytelse deröfver, att fru Arnman kunde anse
Arves hemmavaro såsom någon så förfaslig olycka.
Men snart afväpnades gubbens vrede af hans trogna
vårdarinnas synbara förlägenhet och bedröfvelse; och i det
han tog pipstumpen ur munnen sade han helt fryntligt:
»Ursäkta, fru syster, om gubben förgick sig! Men med
gossen har det ingen nöd. Han hade alltid blifvit karl, det
var bara det jag menade.»
»Ja, herre Gud, icke vill jag bestrida det, kära bror!
Jag ville bara i all enfaldighet säga min tanke, att bättre
som bättre är. Icke kunde det i längden vara nyttigt, att
han ej komme ut i verlden. Det gör de unga junkrarne godt
att sjelfva pröfva på krafterna; och hvad dugligheten beträffar,
hoppas jag med Guds hjelp, att verket skall prisa mästarn.»
Fru Katrina nickade vid dessa ord betydelsefullt åt
löjtnanten, hvilken genom denna artiga vändning kände sig
fullkomligt försonad. »Jag kan undra», sade han, liksom
ingenting förefallit, »när vi ha vår Arve hemma?»
»Ah, det blir väl hvarken i dag eller i morgon!»
menade fru Katrina och bjöd löjtnanten en pris. »Han är
liksom förhexad i sälskytteriet, men så får han också rätt
vackra fyrkar för hundarne; och ståtlig ser han ut, min
vackre pilt, när han kommer med sin höga sälskinsmössa på
hufvudet och väskan öfver axeln. Många gånger, då jag får
se honom, komma mig just tårame i ögonen. Han
påminner mig lifligt om salig Ammans utseende, när han första
gången friade till mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
