Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
backe, hur illa som helst — det syns ej vid eldsken.» Men
sedan utvecklade min patronessa vidare en sådan mängd saker
för mig, att jag alldeles förstummades. Det återstod åtta dagar
till festen, och dessförinnan borde jag icke allenast hafva
målat de så kallade dekorationerna, utan äfven vara
närvarande på vinden för att gifva nödiga råd åt snickaren, hvilken
skulle afplanka den till teater. Derefter fick jag i uppdrag
att genast skrifva ut rollerna ur en liten pjes, som frun
lem-nade mig, dito att dagligen inöfva Lars i sin roll och till sist
att sjelfva spektakel-dagen vara sufflör och utomdess ha öron
och ögon med mig öfverallt. »Ty det är sådana dagar»,
tilläde hon förtroligt, »som tjenstfolket begagnar sig af.»
När hon slutat tala, tyckte jag, att mitt hufvud gick
rundt omkring. Det var blott en tanke, som stod redig för
mig och den jag äfven strax framstälde: »När skall allt detta
ske?» då jag hela dagen hade skrifning på tullkammaren
eller var ute i patrons ärenden.
*Ah, min käre Amman», sade frun och såg dervid så
hjertligt godt på mig, att jag trodde henne, »menniskan kan
allt hvad hon vill! För min del har jag så otaligt många
bestyr, att jag nog inser, det jag får taga nätterna till hjelp.»
Nu förstod jag hvarifrån tiden skulle komma, men jag
kunde ej återhålla en suck vid tanken på, att jag hvaije natt
nödgades stå uppe och gäspa öfver skärmarae, i stället att
sofva, det jag så gerna gör. Men hvad var att företa —
jag måste buga mig och lofva göra mitt bästa.
Genom gubben Brostedts vänskapliga biträde lyckades
det mig att stundom få stjäla mig ifrån mina tjenstgöromål,
och med ansträngning af alla mina krafter blef verkligen
alltsammans färdigt till utsatt dag. Pjesen gafs, mina
dekorationer beundrades, och jag kunde ej annat än sjelf förundra
mig öfver huru jag fått i hop de der sakema, som jag knappt
någonsin förut hade hört omtalas. Mest beundrades likväl,
att jag kunnat plugga i Lars det Ulla, han hade att säga.
Men i sista akten gjorde han ett fult spratt, hvarvid~frun så
nära dånat, men det blef skratt af i stället. Herr Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
