Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle nemligen föreställa en liten gudomlig Amor, naken
naturligtvis, hvartill han blifvit utstyrd med ett par trångt
åtsittande nankinsbyxor, hvilka frun gaf namn af trikåer. Men
se, guden hade snufva. .. och bäst som han skulle hålla
sitt tal, drog han upp sin lilla blårandiga näsduk, den han,
tvärt emot moderns föreskrift att ha till hands bakom
kulisserna, gömt under det blänkande pilkogret — och nu snöt
sig Amor så att det gaf eko i salen.
Aftonen slutades för öfrigt på allt sätt gladt och
tillfredsställande. Jag var till och med behjelplig vid uppassningen
för att få det väl nog; och när allt var slutadt och
tullförvaltaren med ett hjertligt handslag tackat mig för allt besvär
och frun klappat mig på kinden, med den försäkran, att hon
rigtigt gjort ett fynd i sin snälle Arnman, gick min
tjenstak-tighet ända derhän, att jag samlade in allt silfret, släckte ut
ljusen i lampettema och slog alla vin-slankar tillsammans i
en kruka, den jag sedan insatte i handkammaren, ty sådant
vin begagnar frun tilll soppa, efter hvad hon sagt mig.
Då alla mina mångfaldiga göromål voro slutade,
smakade det bra ljuft att få lägga sig. Jag hade icke haft en
ärlig sömn på åtta dygn, och det kändes rigtigt, när jag
klef upp i sängen, liksom jag sjunkit ned i himmelriket.
Dertill kom medvetandet att ha, såsom min älskade mor
säger, ödmjukat mitt sinne. Det är en glad känsla att. vara
till freds med sig sjelf. Vi kunna då med lättare hjerta tänka
på dem, som ständigt ledt osh på det godas väg.
Dagen efter högtiden fick jag en vacker silkeshalsduk,
som frun sjelf fållat åt mig. Med den har hon rigtigt
bundit fast mig, ty läser jag icke nu hvar morgon med den
ohjelplige Lars, och har jag honom icke att tvätta, borsta
och kamma sig, liksom hela min välfärd berodde på att
göra folk af den sjelfsvåldige pojken. Jag till och med
kommer i håg näsduken, hvilken jag tror han aldrig haft
minnet mer än den gången, då han fått tillsägelse att lemna
den ifrån sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
