Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Allesamman.. hvar enda själ — store Gud?»
mumlade kaptenen sakta. »Och du är ensam qvar, Petter?»
tilläde han högt med återtagen beherskning. »Kom hit och
hjelp mig nu att resa mig upp I Jag vill försöka om benen
kunna bära mig... Rätt så, min gosse, du ärliga själ 1»
En ny vänlig blick — det var ej kapten Rosenbergs sak
att i ord slösa med beröm — satte för mycket lif i Petter.
»Sakta, sakta», yttrade kaptenen otåligt, »tag vackert i mig
. .. vill du ta vackert, din slyng...»
»Gud ske lof», mumlade Petter med tindrande ögon,
»rätt nu lefver han igen.»
Birger stödde kaptenen på andra sidan. »Ni kan nu
temligen gå!» sade han. »Litet förfriskning skulle bekomma
er väl. Får jag bjuda er till ett varmare rum, der min far
jemte min hustru och syster med otålighet vänta att få se
vår gäst?»
Kaptenen kastade en blick på sin våta kavaj, men
Birger visade honom en torr klädning och nödigt linne,
hvarmed Anton nu inträdde.
»Se, min bror har sörjt för den saken. Men vi skola
gå förut — kapten är bäst belåten med en van tjenare.»
»Jag tackar!» yttrade Rosenberg med en förbindlig
böjning på hufvudet åt Anton, som lade kläderna bredvid
honom. »En skeppsbruten man får lof att utan omsvep
begagna sig af den välvilja, som erbjudes honom.»
»Jag hemtar kapten om en stund!» sade Birger och
lemnade rummet med Anton, hvilken, ehuru som vanligt
fåordig, likväl med synbart deltagande fastade sig vid detta
afbrott i sin tröga overksamhet.
»Petter», sade kaptenen, »jaså, det var du, som
uppmanade det här hederliga folket att frälsa lifvet på mig!
Jag undrar just om jag någonsin får navigationen rigtigt in
i din dumma skalle — eljest kunde du nog bli en dugtig
sjöman.. . Men hvad står du der och gapar på? Du
märker ju nu, att jag lefver. Hjelp hellre på mig de der
kläderna och laga, att jag ser någorlunda ut som folk!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
