Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gubben hax gifvit observations-signalen från bergshålan!»
yttrade kaptenen till styrmannen, hvilken under tiden
kommit upp på däck och stält sig bredvid kappen. »Håll nu
god utkik i den rigtning, der boningshuset ligger, och
varsko om du ser ljus i två olika fönster och häng så en
pressenning ned från bommen, så att icke ljuset härifrån
syns!»
En stund förgick, hvarunder Rosenberg bläddrade i
boken.
»Styrman, ser du något?»
, »Ljus i alla fyra hörnen af ett fönster, kapten!»
»Så, för tusan dj .. r, jag har just väntat det — då
har tulljakten lagt till vid bryggan!» och Rosenberg svor en
hel rad smått för sig sjelf. Om affären ej ginge lyckligt,
blefve förlusten stor. Vår kapten var en våghals, som
trotsade på lyckan, huru många gånger hon än narrat honom.
»Styrman, lysa ljusen ännu?»
»De två öfversta äro nedflyttade, så att alla ljusen sta
i horisontel linie... Nu släckas de allihop.»
»Godt!» sade kaptenen. Men der han stod liksom på
nålar, hade han det icke mindre än godt. »Vi få vänta så
länge och afvakta ny signal. Jag skall sjelf hålla utkik.
Låt du emellertid folket skaffa och gå till kojs, utom Petter
och gamle Lutter, hvilka skola hålla sig klara på däck!
Men låt först sätta ut storbåten och surra åroma i
tollgån-gen med platting, så att de kunna ro tyst. .. flytta så
packoma intill relingen, gör klar en talja och slå en tross
om dem, att vi genast kunna fira dem ned!»
»Godt, kapten!»
Medan dessa befallningar verkstäldes, stod Rosenberg
stödd mot kappen och rigtade nästan oafvändt ögonen åt
det håll, hvarifrån de sista ljusen fördvunnit. Men så
sjöman han var till själ och kropp, och oaktadt det vigtiga
ögonblicket, kunde han likväl icke hindra sina blickar att
stundom flyga öfver till det enda upplysta fönstret på
fronte-spisen och sina tankar att på snabba vingar besöka det mm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
