Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen bestyrt sin sista affär, svarade Rosenberg: »Nästa år
få vi hoppas, att det går oss bättre i handom, ty gudnås i
sådana fall gör skadan en icke visare, åtminstone har det
på mig den verkan att reta lusten, och så vidt vår Herre
bevarar lif och helsa, har jag till hösten åter mina packor
med mig.»
Den gamles ögon tindrade vid utsigten till en ny
älsklings-bragd, men då han blinkade med ögonen och drog stolen
närmare, hviskade han: »Är det någon i kammaren, som kan
höra oss?»
«Nej, far, Gabriella är hos Anton, Erika i hörn-kammaren
och Birger står der nere på bryggan.»
»Birger, ja, det var just det jag ville säga, att han
icke särdeles tycker om, att kapten smuglar. Nog var han
med sist och blir det kanske (knappt tror ja’t ändå) härnäst
också, men han gör det bara som väntjenst och icke för
det, att han numera är road af ett raskt äfventyr. Kapten
må tro, att Birger var ämne, han, till en karlakarl — så
flink i vändningame och djerf sen som om han haft hin
håles farmor tiH fadder! Ja, det skär mig genom märg och
ben, när jag tänker på, att en lurendrejare, hvars make
skärgåln icke kan uppvisa, i honom gått förlorad. Men det
är hustruns skull allt sammans. Jag såg från början, då han
för själ och pina ville hana, att det skulle bära rakt fan i
våld och att hon skulle lägga grimma på honom, och det
har hon också gjort, för en får honom nu hvarken till höger
eller venster. Och hvad är det för ett lif, som nu förs här!»
»Men, bevars, fader Haraldsson», inföll Rosenberg
storligen förvånad, »nu förstår jag er icke! Birger är väl
så dugtig och driftig karl som ännu trampat en planka.
Han ligger ju i betydliga affärer, reser, bygger fartyg och
båtar. Dertill är han ett stöd för mycket fattigt arbetsfolk.
Jag tycker, att far har allt skäl att vara stolt öfver en sådan
son.»
»Stolt, säger I, min käre kapten!» Och den gamles
läppar krökte sig till ett föraktligt leende. »Nej, jag är icke
Rosen pä Tistelön. II. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
