Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrupler, ingen motvilja mera finnas: den, som erhållit en
kyss af Gabriella, måste nödvändigt älska henne, kunde
åtminstone ej hata henne.
^ Nu kom ordningen till Erika, hvilken mottogs med
all heder. Hon var redan förut utmärkt väl anskrifven hos
fru Katrina, hvilken af åtskilliga Arves yttranden kunnat
sluta, att hon var emot hans frieri till Gabriella. Af denna
orsak var fru Haraldsson i gumman Ammans tycke ett
fruntimmer af utmärkt förstånd, en gäst, den hon med all
belåtenhet mottog i sitt ringa hus.
De främmande infördes nu i värdinnans egen kammare,
hvilken, jemte f. d. löjtnant Pers (nu Arves rum), äfven
stod högtidsfin.
Kaffebordet, med den hvita duken, de små vackra
gammaldags koppame, jemte gräddsnäckan af engelsk pläter,
paraderade förträffligt bredvid den gröna bleckkorgen med
nybakade gorån. Man tog plats på de gamla massiva stolame
omkring bordet, och ehuru gumman Arnman hvarken trugade
eller krusade öfver höfvän, var hon dock ganska artig —
och Arve var naturligtvis uppmärksamheten sjelf.
Nu kom Josefina med den höga kaffekannan, som
knappt fått plats, innan Josefina kringklappades af Erika och
Gabriella och den senare föreslog, att de, så fort de fått
smaka på fru Arnmans goda kaffe, skulle ge sig ut och bese
fiskläget. Härvid log hennes Blick mot Arve, den
öfverlyck-lige Arve, i hvars ansigte numera icke fans ett spår af
sjukdom eller sorg. Frisk, kraftfull och med präktigare
lockar än dem nervfebem beröfvat honom, stod han der så vacker
och ståtlig, att »en rigtigt kunne unna’ngodt», såsom gamla
Annika hviskade, gläntande på dörren.
Nu dracks kaffet, hvarunder fru Katrina talade med
mycken värdighet om sin handel och om det gagn, hon
dervid hade af Josefina, hvilken, enligt hennes förmening,
vore den bästa flicka, som ginge i skärgården.
»Ack, du lyckliga Josefina, som får så mycket beröm!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
