Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENARE AVDELNINGEN
I.
TUNEFORS. BREVET.
I den del av Södermanland, som sträcker sig närmast
Östgötagränsen, ligger en liten gård tätt under en
bergshöjd, där bäcken muntert hoppar utför de mossiga
klipporna. Utsikten från den långa rödmålade byggnaden
visar skönheten av en mellan bergen inträngd sjö, vars
stränder då och då genljuda av yxans dån och en och
annan timmerkörares rop i skogen, där sällan några andra
ljud störa trastens sång. Trakten ligger avlägset från
mera bebodda ställen, men den lilla egendomen, ehuru
sålunda skild från världen, äger dock i dalens famn ett
lika trevligt som behagligt läge, och mången enslig
vandrare har mer än en gång med avundsjukt öga betraktat
det lilla paradiset, där det ligger så lugnt inbäddat mellan
sina furuklädda berg och lövrika kullar.
Detta var Tunefors, överstelöjtnant von Dressens
gård.
Hösten med sina stormar, sitt slask och alla
oberäkneliga husliga göromål hade nu inställt sig. Från de
förstnämnda var Tunefors genom sitt läge tämligen väl
skyddat i yttre avseende, men tyvärr äro de inre stormarna
ännu tråkigare, och med dessa ville det aldrig komma till
något gott slut efter den stora resturen till lands och
vatten.
Överstelöjtnanten brummade över det fördömda inf al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
