Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är nu sysselsatt att göra en mängd ändringar och
förbättringar på Röstorp. Icke allenast vad det egentliga
lantbruket rörer, ty däri vila aldrig mina försök, utan nu
gäller det huvudsakligen en ny trädgårdsanläggning och
utvidgandet av parken, m. m. Sysselsättning måste jag
ha: det är enda botemedlet för min själs oro och trånad.
Jag kan ej utfundera orsaken till denna mjältsjuka, som
doktorn kallar den. Ben har småningom tilltagit år från
år — synnerligast om hösten kommer den över mig i
svårare grad, och det finns ögonblick, då jag förgäves söker
ett stöd, icke allenast inom naturen och mitt eget bröst,
utan till och med i religionen. Bå blir det tungt och mörkt
omkring mig, och mitt förnuft är jämte min bättre känsla
nära att gå under vid den strid, vari de bägge måste
inlåta sig för att efter otaliga försök segra, men segra för
att åter sjunka. Bet är en oupphörlig strid, som endast
dövas av arbete och frisk verksamhet och nya planer.
Om jag modlöst överlämnade mig däråt, skulle det snart
vara förbi med min kraft. Men så får det icke bli. Jag vill
besegra denna fiende, som lägger min själ i nesliga fjättrar.
Kanske lever jag för mycket ensam: i min våning
genljuda inga glättiga röster — men sällskap gör mig ont.
Bet är blott min faktors jag nu kan tåla, sedan jag icke
mera hör Alfreds klingande barnatoner. Jag har ju också
blivit bra fattig! Var är den varelse, som jag kan kalla
min, var det hjärta, som skulle fröjda sig vid min glädje,
smärtas och lida av min sorg, som skulle förstå och dela
mina tankar utan ord, utan frågor, men dock med djup
och levande känsla? Man och kvinna, tanke och känsla,
se där ett liv, en själ! Men sä skall hon älska — annars
blir det icke äktenskap efter mitt sinne. Bock . . . här
är bäst att avbryta.
Jag har redan med allt för mycket egoistisk
vidlyftighet uppehållit mig vid mig själv. Om dig och din frus
förändrade förhållanden vill jag blott säga: »Akta dig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
