- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
249

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

minsta underrättelse om sitt förehavande. Och efter
vad det här brevet förmäler, är hela saken uppgjord
och bröllopet utsatt till den första maj.

»Det är ju en ganska vanlig sak!» svarade Virginia —
och hon till och med log.

Virginia kunde nu stundom le. Men detta leende
förekom alla, utom Wirén — som ännu såg med kärlekens
ögon — mera dödande kallt än hennes förra orörlighet.
Det var liksom den skimrande droppen, som kysser
vårens första sippa, men för en skarp vindfläkt stelnar i
hennes kalk. Och Virginias ord, då hon talade med sin
make om deras liv och framtid, voro vänliga och milda . . .
men det låg ett bemödande, ett slags väl maskerad ångest
i denna vänlighet. Hon tycktes sträva att med ett
gensvar möta sin mans innerliga och öppna förtroende.
Hennes hjärta slöt sig likväl, utan att hon kunde motstå
den kraft, som sammandrog det.

Virginia var, såsom redan är antytt, en av dessa
sällsynta kvinnor, vilka lyckligtvis ej ofta anträffas, men
vilka, då man gör sig mödan att studera dem, belöna
denna möda genom en och annan företeelse, som inom
kvinnolynnets omfångsrika och nyckfulla vindlek sällan
erbjuder sig åt forskaren.

En kort skildring av hennes yttre och inre historia
torde vara nödig för att riktigt fatta den ståndpunkt,
på vilken hon i närvarande stund befann sig.

Av naturen slösaktigt utrustad med alla de yttre
behag, som göra anspråk på männens hyllning och
olyckligtvis oftast grundlägga den böjelse för fåfänga och
behagsjuka, från vilken en mängd andra fel sedan utgå,
var Virginia från sitt femtonde år van vid smicker och
beundran, dock utan att därför någonsin ha rönt en känsla
av glädje eller tillfredsställelse. Hennes lynne var till
den grad lugnt, hennes sinne till den grad fritt från få-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free