Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu inträdde i mitt hjerta fullkomlig natt. Jag blygs
nästan att tillstå det min svaghet och modlöshet voro så
stora, att jag kände mig ovärdig mig sjelf. Men allt måste
ha sin tid att rasa, äfven smärtan: om vi än aldrig så länge
spjema mot, skall den dock hinna oss. Den hann mig.
Jag vill fort öfvergå detta. En man må känna
kärlekens qval, men beskrifva dem bör han ej — då blir han
qvinlig, och du vet om jag någonsin varit det.
Månader gingo om. Jag började åter uppresa hufvudet,
ty i kraftig och mångfaldig verksamhet bjöd mig våren ut
till nytt lif. Gud ske lof att arbetet icke blott är min glädje,
utan äfven ett behof, ja mer än ett behof för mig: det är mitt
allt. Kan du tro, broder, att jag hyser en annan passion,
som jag icke förr känt — jag är äregirig. Jag har föresatt
mig icke allenast att genom verksamhet, redlighet och det
lilla goda, jag förmår göra, bli en aktad medlem i samhället,
utan jag vill äfven bli rik för att en gång få tillfälle visa
Marie Louise, att den lott, som jag kunnat bjuda henne,
icke förtjente att så föraktligt afvisas. Ibland ertappar jag
mig på drömmar, som kanske icke äro så alldeles rätta, men
hvilka sporra min rastlösa sträfvan att uppnå målet.
Jag skrifver detta på Qvillinge, en treflig bondgård, der
jag för närvarande uppslagit mina bopålar. Qvillinge ligger
icke just långt från Malkolmsnäs, men för mig är vägen dit
för lång, emedan den är onyttig.
Mitt bref skall få ligga till nästa postdag, ty jag afbrytes
här af riksdagsmannen, min värd, som vill ha mig ut att
bese en myr i skogen..............................
Jag har återsett henne — henne — jag har återsett
Marie Louise!
I ett sällskap ur den krets, som jag vid början af
detta bref omnämde, kom hon till häst mot mig. Du kan
icke fatta hvad jag erfor vid att se henne så skön, så skön
som jag aldrig förr sett henne — och så förvirrad! Jag
vet ej hvarifrån jag tog mod och djerfhet att tilltala henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
