Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ginge efter önskan, skulle högtiden slutas i det nya huset,
just i »dockskåpen», såsom moster Greta kallade de två
smårummen på gafveln.
Klockan hade ännu icke slagit ut det betydelsefulla
fyra-slaget, denna fordom bestämda kaffetimme för alla
små-stadsbjudningar, då trädgårdsporten af Wiliam sjelf på vid
gafvel uppslogs och rådmannen, med fru N. under armen
och rådmanskan med sköna fröken i kupan, trädde in öfver
tröskeln till Wiliams paradis.
»Bevars, den ingeniörn, så han slår på!» sade fru N.,
granskande silfverkannan och de andra lyxartiklarne, som
blänkte mot solens guld . . . »Ser man sådan
ungkarls-servis!»
Marie Louise åtnöjde sig att beundra de präktiga
blommorna, som doftade från ett par vackra kristallvaser.
»Tack!» sade rådmannen, klappande henne omkring
axlarne. »Min bästa blomma smickrar trädgårdsmästaren,
medan mamma ... Nå nå, min goda grannfru, jag vill icke
säga något tvetydigt!» tilläde gubben skämtsamt.
»Likväl, min käre kusin», svarade fru N. i samma
ton, »var detta, såsom jag tyckte, verkligen litet tvetydigtl»
Rådmanskan satte sig midt for bordet och böljade
presidera som värdinna, och nu kom turen till henne att
mottaga beröm för sjelfva kaffet, det ingen druckit maken till.
Gladt beställsam, lycksalig såsom en menhiska kan det
vara på en dag, då hon väntar att få göra Elie-farden mellan
jorden och dess himmel, gick Wiliam från den ena till den
andra, och hvarje hans blick var längtan.
Sedan kaffeservisen blifvit borttagen och man en stund
språkat i hvarjehanda ämnen, föreslog rådmanskan att visa
fru N. huru stora sockerärterna redan blifvit.
Det kunde aldrig vara fråga om trädgårdssaker utan att
rådmannen skulle vara med. Han följde således de begge
äldre damerna, och Marie Louise hade velat göra det
samma, om icke rådmanskan, såsom det tycktes alldeles
obe-räknadt, sagt: »Kära Marie Louise, sitt qvar — jag är så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
