Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - I. Helg- och vårstämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELG- OCH VÅRSTÄMNINGAR. 27
som kontrollerade allt hvad hon gjorde, fann läsning
öfver hufvud taget vara något mycket tidsödande och
onyttigt, men läsning om nätterna rent af syndigt.
Kyrkoherden hade förbjudit sin hustru att själf vänta
eller låta någon annan passa på sig när han kom
hem sent, men då nu Antonia på andra sidan
midnatt hörde ett doft buller nere i farstun och tänkte
att det var fadern, som kanske icke fick upp dörren,
sprang hon med sitt ljus i handen ned emot honom.
Hon blef så förskräckt att hon grep tag i ledstången
för att stödja sig, vid den syn, som mötte henne.
Den ståtlige mannen, som hon så högt beundrade,
som ännu i förmiddags på predikstolen hade rört henne
så djupt. Hvilken förändring! Hon hade ju anat det,
hon hade vetat det, men hon hade ej sett det förr.
Han stötte henne våldsamt ifrån sig och befallde henne
att lämna sig i fred, medan han raglade in i
sängkammaren till sin hustru. Det ryste i Antonia då
hon tänkte på deras gemensamma säng, och hon
kände sig för första gången rörd af en nästan öm
medkänsla för Styfmodern. Om hon måste lida detta,
hvad var det då för under att hon var litet gnällig
och kinkig till lynnet! Och att bära detta så tyst,
utan att någonsin tala därom med någon — och att
vara vänlig och till och med öm mot denne man,
som hon dock oftast var! Antonia begynte plötsligt
att i henne se en verklig hjältinna och martyr och
hon längtade efter att få omfamna henne. Men
samtidigt uppstod i hennes sinne en dunkel känsla af att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
