Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - I. Helg- och vårstämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon, som hittills känt sitt lif så tomt och
meningslöst, hade en mission att lefva för. Hur det skulle
gå till visste hon icke — men hon måste, hon måste
rädda denne far, om hon också skulle sätta till sitt
eget lif därpå.
Sedan ståndspersonernas manliga medlemmar
försvunnit i sina familjers sköte och bondkärran skramlat
bort med det besked att doktorn ej mådde bra och
ej kunde komma förr än i morgon, blef det dödstyst
i den lilla staden. De små trähusen, gula, röda, gröna
eller rosenfärgade med sina hvita fönsterposter vid de
breda, delvis gräsbevuxna gatorna, trädgårdarna med
sina krattade gångar, de trädbevuxna sluttningarna
nedemot den lugna kanalen, fälten med sin ljust
grönskande höstsäd — allt gaf ett intryck af en sådan
idyllisk ro, en sådan oberördhet af världens äflan, att
en resande, som en dylik natt farit härigenom – i
fall någonsin en resande fore igenom här — säkerligen
skulle utropat: »hvilket fridens hemvist!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
