Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - VIII. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMKOMSTEN.
9 3
för alla, ingen fick ju ana allt hvad hon upplefvat;
hon visste ej ens att mormodern skaffat sig
underrättelser bakom hennes rygg, hon var beredd att ljuga
äfven för henne, för alla, alla. Hellre ljuga hvad som
helst, intrassla sig i ett nät af lögner, än att låta
någon ana sanningen. När hon nu satt på tåget från
Göteborg och närmade sig den station, där hon skulle
möta de andra, begynte hon att med stor
ansträngning anlägga den mask, hon visste sig skola bli
tvungen att bära hela sommaren. Den, som sett henne
på ångbåten under öfverfarten från England, då hon
hela tiden satt blek, med trött blick och stirrade i
vattnet, och som sett henne nu, då hon anlagt ett
konst-ladt, ansträngdt leende, skulle knappt ha igenkänt
henne som samma person. Då var hon vacker och
tragisk, nu var hon affekterad och ful.
Hon kastade sig med öfverdrifven hjärtlighet i
armarna på mor och syskon, då de möttes. Det blef
ett lifligt talande, de voro så många, att de fingo
vara ensamma i en kupé, och det blef ett sådant surr
och prat, i synnerhet Olga hade så mycket att säga,
att de andra knappt hade tillfälle att sticka in ett ord.
Edvard satt tyst och såg på henne. Hon kände sig
sårad af denna ordlösa granskning; anade han, med
sin skarpa blick, att icke allt stod rätt till?
Återseendet med mormodern var kallt och tvunget.
Hon visste redan för mycket, med henne var det
svårare att spela komedi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
