89 |
Du litet hvar syns dyster,
du lilla mörka sjö,
emellan branta klippor
och utan vass och ö.
En smeksam, sällsynt kåre
knappt lockar fram ett smil
i blick, som envist speglar
den öde strandprofil.
Ja, spela melankolisk!
Mig lurar du ej dock --
du tror nog jag ej varsnat
din ljusa näckrosflock!