Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. ett, som kan överhoppas av den läsare, som inte har tid med det - Kapacitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Kapacitet.
NG kommer det annu ett sadant dar tråkigt fackut-
tryck) säger kanske ägo av vdrd ldsané. Je, DyvVAr,
svara vi, men kapacitet är något absolut nödvändigt
— inom radion. Om den missnöjde läsaren inte själv
vill bli någon kapacitet, så är det tråkigast för honom
sjalv. Men det må bli hans ensak.
Salig Faraday hade legat i graven flera år och det
hade gått inte mindre än 60 år efter hans upptäckt
av induktionen och självinduktionen, innan en annan
numera salig, ärevördig mänsklighetens storman ge-
nom att ge självinduktionen den medarbetare, som den
hade väntat på, lyckades framkalla de alldeles speciella
svängningar i etern, som vi nu lätt och lekfullt an-
vända ess av: Det var tysken: Ellertz.
Det där som Faraday hittat på med induktionen var
nog ett bra sätt att med ett batteri, som ger oss en
vanlig liksröm — sådan vi använda i elektriska ring-
klockor och dylikt — åstadkomma strömstötar fram
och tillbaka. Men det hade sina sidor. Någon större
hastighet kunde de där stötarna inte få. Öppna och
sluta strömmen 100,000 gånger i sekunden kunde ju
ingen människa gå i land med.
Då kom Hertz och tog fram ur vetenskapens för.
rädskammare ett 150 år gammalt redskap, som kunde
användas att lagra upp elektriska impulser i. Det där
instrumentet satte han in i strömkretsen. Det bestod
av två metallplattor på något avstånd från varandra
— alltså med luft emellan. När nu batteriet skickade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
