Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. femton låter oss bevittna ett sällsamt skådespel i rörets inre - Elektronernas värld - Skaparens eviga lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
kring vår sol — röra sig elektronerna kring atom-
kärnan i banor, som äro bestämda.
Skaparens eviga lagar.
Är det inte nästan svindlande för tanken, att sam-
ma fenomen gäller för det oändligt lilla som för det
oändligt stora? Samma mäktiga lagar härska. Det
finns inga undantag i skaparens lagar — de gälla
överallt.
Vi se alltså — med vår inbillningskrafts ögon —
elektronerna virvla om kring atomens kärna.
Varför ge de sig inte av un sina banorr Flur hall
las de kvar som drabanter åt sin herre, atomkärnan”?
Även därför är det sörjt i dessa de minsta av värl-
dar lika bfa som ut var manne Minivan dra. på. jod;
ytan ganska trygga, under det iorden rusar iväg ge-
nom rymden med en väldig hastighet på sitt krets-
lopp kring vår goda sol. Vi äro inte alls oroliga.
Jorden "get sig imte av ut oi symden på egen hand:
Den rullar sekler och årtusenden alltjämt i samma
bana.
Det är attraktionskraften, som gör det.
På samma sätt i elektronvärlden.
Atomkärnan är laddad med positiv elektricitet. Elek-
tronerna äro negativa elektricitetsmängder. Alltså
hålla atomkärnan å ena sidan och elektronerna å den
andra ihop. Atomkärnan håller med andra ord elek-
tronerna bundna. Kärnans positiva laddning är pre-
cis så stor, att den förmår hålla de eljest ostyriga
elektronerna i tygeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
