Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro nödgade att ur egen erfarenhet och eftertanka bygga
sig sin egen religion. Detta individuella, nu det enda
lefvande i religionen, så splittradt det må synas, pekar
dock öfverallt till ett gemensamt mål, till en i grunden
liggande enhet för menskliga öfvertygelsen, som just
under civilisationens intrasslande af alla menskliga
angelägenheter, och genom sjelfva mångfalden af intressen och
bemödanden allt mer kommer i dagen. Menniska, mensklighet
är allt samma väsende; vi lefva, vi må vilja eller ej,
endast i och genom hvarandra, den enskilde i det hela, det
hela åter i den enskilde. Det är endast genom detta allas
sammanhang med alla som vi existera för hvarandra. Ty
endast lika känna lika. Det är så sannt, att vi ej heller
skulle känna Gud, om han ej i något afseende vore vår
like. Den stråle af hans väsende vi alla bära inom oss
är en afglans af den urbildliga, eviga, ideala menniskan —
menniskan sådan hon är i Gud. Vi förnimma rösten af
detta med-väsende eller ur-väsende, som vi alla bära inom
oss, i samvetets lag. Men ju oegennyttigare, uppriktigare,
hängifnare vi följa denna lag, ju mer hänvisar den, ej
blott på en lagstiftare, utan på en vän, hjelpare, frälsare,
som går våra bemödanden till mötes, styrker, renar och
upprättar oss i striden. Han är ej i kyrkan, han är ej
i boken, ej i bibeln, om han ej är i det egna bröstet.
Och han är der, såsom hvar och en rättskaffens och
samvetsgrann menniska med sig sjelf erfar.
Se der min religion och äfven min christendom, ty
den är läran om en försoning och en verksam försonare;
hvilket han ej kunde vara, om han ej nedlåtit sig att vara vår
like och lefva med sin anda i menskliga bröst. Man kan säga,
att han måste det. Ty han har i menniskan frambragt det fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
