Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsendet. Och då ett sådant väsende endast genom
kärlek kan vinnas, så har han liksom nedsänkt henne i den
oändliga oceanen af sin barmhertighet, på det han dermed
må uppmjuka hennes hjerta, om möjligt. I allmänhet är
det sjelfständiga, det fria, det villiga hans lust och hans
ära; och de prisa honom slätt, som i honom endast frukta
den dunkla allmakt, af hvilken allt är beroende. — Är
detta christendom, så är jag christen«.
En frejdad minnes-talare har yttrat, »att det
tillkommer först en oväldig efterverld, icke oss, som öfverröstas
af tidens sorl och inkastas i dagens strider, att uppträda
som skiljedomare mellan de skilda formerna af Geijers
politiska tro, om än ej hvarje ädel, ren och öppen
trosbekännelse i sig vore helig«. Detta antyder, att under en
sednare tid i motsats till den förflutna en skiljaktighet
skulle finnas i hans åsigter i afseende på de stora
samhällsfrågorna; och det är så. Men samme man yttrar,
och det med rättvisa, att det finnes vissa allmänna
grundsatser, som oupphörligt genomgå Geijers öfvertygelse,
oaktadt dess förändrade former, och som derföre häntyda på
ett inre sammanhang. Hans första skrift i de vigtiga
samhällslärorna kan egentligen anses vara den år 1823
utgifna boken: Nytt ett och annat i anledning af frågan
om Akademiska Jurisdictionen, som, ehuru en strids-skrift
och företrädesvis behandlande ett specielt ämne, likväl i
flera afseenden rörer de politiska institutionerna, samt
utgör flertalets af Upsala universitets dåvarande lärares,
eller i allmänhet den så kallade historiska skolans
trosbekännelse i politiken. Den utvisade liksom en dyning af
de åsigter, som den tiden hyllades i Europa af den så
kallade restaurations-politikens anhängare. Vid 1828—1830
årens riksdag uppträdde Geijer såsom konungamaktens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
