Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
ovanligheten af de öden, som detta slägte undergått, är
det nemligen allt för mycket benäget för att anse sig satt
utom jemförelse med de föregående. Och sant är äfven,
att så mycket af de bestående samhälls-inrättningarne
genom våra dagars hvälfningar blifvit förstördt, att föga
annat återstår att bygga på, än de eviga grunderna för allt
menskligt samhälle. Men så mycket vigtigare äro just
dessa; och att denna vigt erkännes, visar sig äfven i det
lifliga deltagande, hvarmed konstitutionella frågor nu af
nästan alla Europeiska folk omfattas. Såsom detta
intresse, nu mer än förr, utgår från ett verkligt behof att
ge sig en författning, eller åtminstone från grunden
befästa och förbättra den som finnes, så har det äfven mer
än förr tagit en praktisk riktning. Man tyckes ha ledsnat
att bygga slott i luften, upphört att i
pappers-konstitutioner söka den underbara talisman, som skulle försäkra
allmänna välfärden. Man ville bygga denna välfärd på
menskliga sakernas natur och den grund erfarenheten lägger.
Allt detta skall nödvändigt, ej blott öfverhufvud ge
historien, som innehåller denna folkslagens erfarenhet, utan
isynnerhet hvad vi kallat det eviga och sig lika i
historien större betydelse. Ty detta sednare är hvad som
förblifver användbart på hvar och en tid, den må
förefalla sig sjelf och äfven vara så afvikande från allmänna
regeln som helst.
Vi ha föresatt oss att äfven i Medeltidens
samhällsförfattning eftersöka, om ej några af dessa eviga
samhälls-idéer, oss till lärdom, finnas; och vi ha med betänkande
valt denna tid, emedan det svårligen är någon annan, till
hvilken den nyare och nyaste tiden trott sig stå i så
afgjord motsats. Vi tänka således ej heller att låta afskräcka
oss genom den farhåga, hvars yttrande nu på en tid blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
