Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
dringar, som ej låta afvisa sig? — Och hvem har ej i
dessa frågor tagit parti? Hvem är, i det odlade Europa,
den lycklige, hvilken tiden ej lagt besvarandet af sådana
frågor nära?
Jag 6äger, att striden om allt detta, i fall man
nemligen för sjelfva ämnet vill göra sig reda, är till sin grund
densamma, som den vi nyss framställt, och rör vid
samhällets innersta rot. — Så långt är man verkligen
kommen, att de djupaste frågor blifvit frågorna för dagen.
Striden är, sade vi, i grunden densamma. Ty hvad
är detta i nationernas namn så ofta hörda ropet på
författning annat, än ett uttryck af den meningen, att
samhället i sig sjelft är ett fördrag, och att således en ny
eller förbättrad samhällsordning endast på ett uttryckligt
sådant kan och bör grundas? Åter om å andra sidan
finnas månge och mäktige, som neka eller undvika en sådan
fordran, och uteslutande försvara de gamla
samhällsinrätt-ningarne; röjer ej detta den öfvertygelsen, att
samhällsordningen bör vara satt uppöfver ej blott hvarje enskild
mans, utan äfven hvarje enskildt slägtes godtycke?
Märkligt är, och ger anledning att förmoda ett eget
förhållande, att hvardera af dessa stridiga meningar,
ensidigt och för sig tagen, praktiskt löper ut i den andra
eller slutar med att leda till sin egen motsats. Så ha
samhällsfördragets försvarare visserligen orätt ansett sig
uteslutande för frihetens apostlar och — troende sig sitta
ensamma vid källan af alla liberala idéer — brännmärkt sina
motståndare såsom servila anhängare af allt slags
despotism. Att de så kallade Liberalas theori, ensidigt eller
i blinda anhängares tanka liberalast tagen, gent leder till
despotismen, och de så kallade Servilas deremot, likaledes
i sin ensidighet , praktiskt kan föra till frihetens högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
