Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
hufvudena) veta mer än de sednare (eller armarne och
benen), hvarifrån den tanke kommer, som sätter dem så
i verksamhet. Ty merendels befinner sig tidehvarfvet sjelft,
i fråga om sitt tänkesätts anor, — ehuru vetenskapernas
eller skolans profetiska historia lägger dessa anor tydligt
nog för dagen — i en oskuldsfull okunnighet. Det tror,
att man ej annorlunda kan tänka, med riktiga sinnen och
förmögenheter. Dess förvärfvade tänkesätt förefaller det
såsom naturligt, ja såsom det enda naturliga; hvarföre
man också hör ett sådant allmänt tänkesätt, ett i allmänna
lefvernet utväxt system af opinioner, sjelft företrädesvis i
tusende munnar hälsa sig med namnet: sundt förnuft (sens
commun). Ehuru det 18:de seklet egentligen bragte
detta namn, med alla dess anspråk, rätt i omlopp, så
bedrar man sig dock, om man tror att ej hvarje tidehvarf
haft sitt. Den som känner historien vet, att hon är rikt
sorterad med sunda förnufter eller olika slag af sens
commun, som alla ungefär haft i grunden lika
fordringar och äfven alltid som mest ropat på sin sundhet och
ofelbarhet, då de hållit på att rymma platsen för ett nytt.
Hvad nu vår fråga, eller frågan om borgerliga
samhällets grund och väsende, angår, så är den, ehuru ur
skolan utgången, så litet nu mera inom den innesluten,
att tvertom i detta ögnablick ingen fråga mer sysselsätter
alla hufvuden, och att äfven den, som i vår
framställning ej vill känna igen den och förklarar den för ett
onyttigt gräl, kanske mer än en gång med all häftighet
disputerat om densamma, åtminstone i någon af de
mångfaldiga skepnader, hvarunder den kan förekomma. — Hvad
delar i denna tid mest tänkesätten? Är det ej öfverallt
frågan om det Gamla och det Nya? Om det förgångnas
rätt, som vill göra sig gällande, och det närvarandes for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
