Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Den republikanska principen — och dermed menar
jag den, som grundar samhället på fördrag mellan likar
— har väl hos Europeerna (och detta utgör desses
egentliga kännemärke) af ålder haft för mycken öfvervigt, att
vi hos dem skulle finna lika fullständiga exempel på allt
hvad som är denna princips raka motsats. Likväl
erbjuder äfven Europas historia ett sådant exempel,
nemligen af en egen Europeisk art. Det är det mer omtalda än
kända Feodal-systemet, hvars källa man redan finner i den
Germaniska folkstammens äldsta författning.
Man urskiljde hos detta folkslag af ålder trenne
klasser: Adel, Fria och Ofria’; ehuru man på ingendera
kan tillämpa namnet stånd i detta ords sednare
bemärkelse af en genom egna rättigheter bestämdt utmärkt
medborgareklass. Ty väl utmärktes de fria genom bestämda
och äfven strängt ärftliga rättigheter från de ofria. Men
stånd kan i egentlig bemärkelse blott tillämpas på en
indelning af samhället, hvarigenom tillika flera stånd gifvas.
Ett stånd är ännu intet stånd. Men de fria, omfattande
dem som i alla förhållanden svarade för sig sjelfva, eller
voro män för sig, och derföre äfven i nationella
angelägenheter hade röst och inflytande, utgjorde ej en af
särskilda rättigheter utmärkt del af folket; utan tvertom
hela det egentliga folket, till hvilket de ofria åter, såsom
under allt stånd, ej kunde räknas. En Adel (Nobiles,
Principes) nämner redan Tacitus hos Germanerna, likväl,
såsom det synes, utan andra företrädesrättigheter, än att
folket ibland den valde sina konungar \ Första adel var
således Konungaslägt, eller inskränkt till de regerande
ätterna; ehuru dessas genom häfd helgade anseende ej
gaf någon högre makt, förrän genom uppdrag af verklig
regering å folkets sida. Ilöfdinge- eller konunga-nanm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
