Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
rare berodde, och ej kände annan sysselsättning än
härnad Ej heller var denna täflan inskränkt till de
verkligen regerande; den var föremål för hvarje
konunga-ätt-lings äregirighet. Utan rike blef han Härkonung. Till
konungsliga börden hörde, om ej land, dock följe
nödvändigt, och det sednare var medlet att förvärfva det förra.
— Ej mindre yttrade sig denna samma täflan emellan
kämparne sjelfva, att i följet ega det högre rummet";
och i allmänhet hos alla fria ynglingar, att i ett
namnkunnigt konungafölje bli upptagne. Konunga-gunst och
förvärfvad ära å en sådan plats gaf adel eller Thignarnamn.
— Denna krigar-adel var en tjenst- och hof-adel och gaf
länge ej, och först med konungamaktens utvidgande, några
företrädesrättigheter i afseende på folket. Ingen af de
förmåner, som åtföljde densamma, voro heller ärftliga eller
ens beständiga hos personen. Ty denne kunde uppsäga sin
tjenstIS, och återträdde med detsamma inom den fria
menigheten, eller odal-allmogen, i fall han ej slöt sig till
ett nytt följe. Förmåner, fästade vid tjensten, voro
Krigsbefäl och Län. Det förra utöfvade Hofmännen inom sjelfva
följet, i fall han der egde en högre grad, troligen ock uti
nationella krig öfver den fria menigheten (hvilken dock
äfven hade egna nationella höfvidsmän). Hvad de
sednare eller länen beträffar, så måste man, för att finna
dessas sannolika första beskaffenhet, betänka hvad
konungarne ursprungligen egde att ge af. Först från fiender,
byte; hvilket således var en källa till konungarnes
frikostighet 19: sedan från egne, ej skatt (ty ingen
ordentlig sådan häftade af ålder på odaljord eller fri egendom),
utan frivilliga sammanskott i naturalier ,0. Det kallades i
Norden Veitsla. Följet deltog i konungens veitsla, eller
B G. Geijers Saml. Skrifter. 1 A[deln. 1 Band. %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
