Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
genom lag bestämma skyldigheter, aldrig skulle fullkomligt
lyckas, emedan, fastän med beneficiemas förvandling i
län, med dessas ärftlighet och adelns fränvaro från
hofvet länspligterna måste undergå en nogare bestämning, så
att en egen länsrätt deraf uppstod, —> likväl den
ömsesidiga förbindelsen mellan vasall och länsherre till sin
uppkomst och natur var obegränsad och omfattade begges
hela personlighet; — huru den förres hela beroende, om
han var mäktig, snart skulle nästan blott bestå i att
underkasta sig de symboliska ceremonier, som vid läns
gifvande eller bekräftande voro öfliga; — huru liela
systemet lätteligen kunde förlora sig i en fullkomlig laglöshet,
och att denna ej blott skulle vara en förmånsrätt för den
mäktige, utan äfven i sin mån kunna sträcka sig till den
ringaste, då personlig trohet var grundvalen för hela
samhällsbyggnaden. Så skulle denna samma författning —
så vida despotisk, som den bildade sig efter familjens
mönster, och i sjelfva verket för borgerlig frihet var
främmande — dock just derigenom upplösas, att den lemnade
den naturliga friheten, att göra hvad man vill och kan,
ett allt för stort utrymme och således sjelfsvåldet, med
alla detsamma åtföljande oordningar, bli dess naturliga
utgång: hvilken utgång i Medeltidens historia ligger för
ögonen.
Vi ha redan talt om ett mot-systern, i synnerhet
under korstågs-perioden uppkommet, hvarigenom feodalismen
ej mera blef i samhället det enda, eller åtminstone det
afgjordt öfvervägande. Det återstår oss att historiskt
karakterisera detta andra system, om hvilket man redan i
följe af motsatsen kan föreställa sig, att det skulle ställa
en på fördrag grundad borgerlig frihet emot feodalismen,
som endast kände en (till sin natur obestämd) personlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
