Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
hjonets förbindelse till sitt husbondfolk. Alla urskiljas
bestämdt derigenom, att de innebära förbindelse af
personlig trohet i allmänhet; ty äfven tjenarens pligt, att i allt
stå på sin herres bästa, räcker ingen lag till att
bestämma. I feodalförbindelsen förente sig de begge sistnämnda
förhållanden, — förhållandet mellan herre och tjenare —
förhållandet mellan krigare och anförare, en
vänskapsförbindelse af krigskamratskap, som i stort påminner om
det gamla nordiska fosterbrödralagetI intetdera
afseendet kunde dess ömsesidiga pligter lagligen fullständigt
fastställas. Derföre är det karakteristiskt, att de förmåner,
som från anföraren kommo dess följemän till godo, ej
ursprungligen betecknades med namn af skyldighet såsom
lön och betalning, utan såsom välgerning (beneficium),
och att dessas pligter mot honom i hela sitt omfång
endast kunde uttryckas under det allmänna namnet, af hvad
årån fordrade. Ännu menas med ärans fordringar
egentligen pligter, till hvilkas uppfyllande ingen lag kan
tvinga’*; hvarföre, då ur det krigiska konungaföljet adeln
uppstQd, denna blef dess synnerliga tillhörighet. Att åter
denna ära hade sin grund i en personlig alltomfattande
trohet, visas deraf, att tro och ära tillsammans utmärka i
språket samma dygd, och att hvarje konungens fro-tjenare
och /ro-man med detsamma har trädt inom den adliga
ärans område, eller har en af lagen erkänd, ej blott
juridisk utan moralisk ära40. — Så har Montesquieu
rätt, då han gör äran till monarkiens verkande princip,
nemligen såvida han dermed menar den feodalistiska
monarkien, hvars hufvud-element adeln är. Nogare taladt är
hon uti monarkien företrädesvis adelns princip. Men så
ser man äfven det frö till upplösning, som feodalsystemet
bar inom sig sjelf; — huru alla försök, att inom detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
