Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
ciaria (lagsaga som hos oss) i de Longobardiska lagarne;
— hos andra hette häraderna Pagi (Gauen). Båda dessa
föreningar hade sina sammankomster för allmänna ärenders
afgörande med gemensam öfverenskommelse, sina Ting
och sina föreståndare, hvilka, liksom föreningarne sjelfva,
både till sitt namn och sin ursprungligen helt och hållet
populära, från konungen ej utgående myndighet, påminna
om de Nordiska. Mot häradshöfdingen svarar Centenarius,
mot lagmannen Grafio (der Graf — hos Longobarderna
het han ock Judex)80. Dock dessa afdelningar bland
folket med deras föreståndare må ha varit flere eller färre,
mer eller mindre hvarannan underordnade; oss intresserar
här blott det allmänna, hos alla Germaner gemensamma
af denna inrättning, och det ligger i följande. I.
Indelningen var öfverallt på en gång militärisk och civil. II.
Hvarje större eller mindre afdelning var öfverallt ett
förbund emellan de fria husfäderna om gemensam fred, och
förlikning i fall af denna freds störande, hvilken
förliknings vilkor utgjorde samhällets lag"). III. All makt
inom ett sådant förbund — och sjelfva nationalföreningen
var blott ett sådant i större mått — utgick från
medlemmarne sjelfva genom val och uppdrag, samt var till
sin natur helt och hållet en förlikningsmakt, innefattande
för öfrigt, utom i kriget, öfver de frie hvarken rätt att
befalla eller straffa.
Sådana voro grunddragen — ännu i folkslagens gamla
lagar, oaktadt alla sednare tillsatser, igenkänliga — af den
Germaniska författningen, eller nogare taladt, af det fria
ståndets, de fria krigarnes och jordegarnes (Odalböndernas)
författning. Besinnar man dess princip, så är den följande:
all makt och rätt utgår nedifrån, genom uppdrag af
folket,— från hvilken sats denna andra iir oskiljaktig: sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
