Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
hållet är en pd uttryckligt fördrag mellan likar sluten
förening. Men detta är i samhället hvad vi kalla den
republikanska principen, hvilken således, likaväl som den
motsatta feodalistiska, har sin grund i den äldsta
samhälls-inrättningen. Vi ha sett, att denna sednare utgick ur ett
familjeförhållande. Allmännast taget hade således den
feodalistiska principen — omfattande förbindelser, hvilka
intet fördrag hvarken kunde fullständigt uttrycka eller
begrunda, och hvilkas natur är att låta all makt och rätt
utgå från en högre — den hade, säger jag, sitt område
inom familjen; den republikanska åter i de af hvarannan
oafhängiga familjernas förbindelser med hvarandra; — den
ena i ett ursprungligt förhållande af olikhet, den andra i
ett ursprungligt förhållande af likhet. Men
familje-princi-pen såsom Støfs-princip är egentligen feodalism, och
såsom sådan finne vi den, jemte den republikanska, erkänd
genom följande grundsats, att nemligen hvarje man skulle
endera stå i Hårad eller Pligt (in hundredo aut plegio)
I förra fallet egde han sin egen af häradsförbundet
försäkrade fred; i sednare fallet sin skyddsmans, hvilken
svarade för honom. — I brist af någondera hade han ej
gifvit samhället säkerhet. Stadgandet skulle nödvändigt
vara allmänt i en författning, hvars hela väsende låg i
en för fred gifven borgen. Grundsatsen kunde äfven så
uttryckas: hvar och en skall antingen stå under
Landsrätt eller Gårdsrätt (hofrätt)M. Ännu gäller det i lagen,
att hvar och en skall antingen vara sitt eget försvar eller
ha en annans. Här framställa sig för oss tvenne
systemer inom samhället, hvilkas föreningspunkt konungen var;
ty konungadömet, såsom både ärftligt och valbart, var
äfven på en gång både feodalistiskt och republikanskt.
Vi ha således att vänta, det begge systemerna, som län-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
