Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
frän detta ütöfvandc af en för alla frie gemensam
rättighet, är ett bevis, att desse ej mer ansågo honom för sin
like. Han var deri ej deras like, att han hörde under
en annan lag eller hoflagen, hvilken både till område och
anda var från landsrätten skiljaktig: — till område, ty
den omfattade egentligen blott de personer, som hörde till
konungens hof; — till anda, ty liksom landslagen var
bygd på förlikning, så hoflagen på straff: den ena af
likar åsämd, den andra af en herre stadgad". En sådan
stränghet ligger dessutom i krigslagars natur, och hoflagen
var tillika första krigslag. Denna ej blott skiljaktiga, utan
helt och hållet motsatta karakter, jemte den
omständigheten att hoflagen var högsta makten närmast, förklarar
ock, hvarföre den i tidens fortgång och med
konungaväldets tillväxt, jemte folkets lag upptagen i samma
regerings-system, likväl alltid nödvändigt måste förhålla sig till
denna sednare såsom undantag eller såsom privilegium;
ett privilegium, som, genom fritagande från den allmänna
lagens förbindelser och bördor, åt sidan af folket i
följden mer än godtgjorde den hårdhet, som å andra sidan,
eller i afseende på fursten, var privilegiets ursprungliga
princip "8.
Striden emellan systemerna, i det gamla tillståndet,
då samhällsbanden i allmänhet voro så löst tillknutna, föga
märkbar, afgjordes på en gång genom den betydenhet,
som de Germaniska eröfringarne gåfvo åt det kungliga
krigsståndet, hvaraf sedermera naturligen följde, att
feo-dalismen hos dessa folkslag blef i samhället öfvervägande,
och slutligen dess herrskande system. Men liksom vore
det nödvändigt, att motsatserna skulle framkalla hvarandra,
och säkrast, då endera hunnit sin ytterlighet, så vàr
detta förr ej skett, än den republikanska principen åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
