Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Romarnes egendom först beträffar, så följer det sagda
redan af den delnings natur, som Germanerna företogo i de
eröfrade länderna. De delte nemligen ej blott landet
mellan sig, så att vid denna delning Romarne sjelfva såsom
slafvar följde med; utan de delte land och egendom med
Romarne. Detta var den allmänna grundsatsen, hvars
användning likväl, så väl i mått som sätt, hos olika
folkslag var olika. Burgunder och Vestgöter togo två
tredjedelar i allt odladt land med Romarne, som således behöllo
den öfriga delen, hvilken i lagarne förekommer under
samma namn (Sors, lott) som Germanernas. Både
Germanen och Romaren, med hvilken han delte egendom,
kallades i detta förhållande hvarandras gäster (hospites),
och den Burgundiska lagen stadgar, att om en German
ville sälja sin lott, skulle hans Romerska värd ha
förköpet. Östgöter * och, efter dem, Longobarder togo i
Italien en tredjedel med Romarne, dock på olika sätt. —
Östgöterna ordentligt och allmänneligen, så att de äfven
af den Romerska egendom, som ej gått till enskild
verklig delning, likväl utkräfde tredjedelen i inkomsten,
hvilken i detta fall gick till konungens skattkammare;
Longo-barderna deremot mer oordentligt och på ett enfaldigare
sätt, så att hvarje German fick en eller flera Romare sig
som värdar anviste, af hvilkas egendom han tog
tredjedelen i all frukt". Bland Frankerna finner man ingen
delning omtald; deremot hos dem, så väl som hos de
nämnda folkslagen, ett annat fullgiltigt bevis, att
medborgerliga rättigheter efter eröfringen blifvit de fordna
Romerska undersåtarne tillerkända. De bibehöllo nemligen
sin lag, den Romerska’4. Det är bekant, att, enligt
gamla Germaniska begrepp, all lag var personlig, fästad
vid slägt och födsel, ej vid territorial-gränsor, sä att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
