- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
55

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

igenom, jemte borgherrens egna män och underhafvande,
en mängd fria invånare, som från början, äfven efter
flyttningen, hörde under Landsrätt, men småningom derifrån
skiljde sig och fingo en egen. Det är äfven klart, att
feodal-afhängigheten ej kunde bli så sträng i städerna,
der den hade att göra med en massa af menniskor,
förenade af gemensamt intresse, som på landet, der man
vann på de fria, en efter annan. Redan den gemensamma
pligten till stadens försvar skulle nödvändigt närmare
förbinda invånarne, som bodde inom samma murar, föranleda
gemensam öfverläggning och verkställighet, samt gifva
borgerskapets stämma vigt i alla stadganden, som rörde
den yttre säkerheten, så att denna omsorg ej länge kunde
uteslutande tillhöra borgherren och dess hofmän. Derpå
följde snart egna, likaledes genom ett gemensamt aftal
stadgade, författningar i afseende på inre säkerhet och
ordning. I allt detta visade sig på eget sätt en princip
verksam, som rakt härstammade ur den gamla
national-författningen, jag menar den hos alla Germaniska folk så
mäktiga förbundsandan, hvilken såsom skråanda nu
egentligen blef det Germaniska elementet i städernas
författning. I en samhällsordning, som sjelf lemnade ett
ofullkomligt försvar och föga bekymrade sig om enskildas
angelägenheter, stod det dessa fritt och var behof, att till
gemensamt intresse ingå föreningar, brödraskaper, gillen,
och för dem öfverenskomma om egna reglor. Ordet Skrå
utmärker ett sådant gilles eller brödraskaps lag, och
sakens natur förde med sig, att i städerna, der arbetets
fördelning af sig sjelf uppstår, och en mängd olika yrken
uteslutande sysselsätta och förena ett visst antal personer,
en mängd dylika skrån skulle uppkomma; så mycket mer,
som sådana föreningar äfven ibland ofrie (såsom från bör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free