Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
jan alla handtverkare voro) tillätos, och just desse djupast
kände behofvet att.åtminstone inom sig smaka den lycka,
medborgerlig rätt och umgängelse ge. Denna
förbundsanda, som på så mångfaldigt sätt visade sig verksam
under Medeltiden, i den gamla författningen, i
feodal-förbin-delserna, i ridderskapet, i de andliga ordnarne, och
slutligen i städerna, sökte i detta sista hänseende sitt
förnämsta skydd hos kyrkan, hvilket redan synes deraf, att
hvarje sådant gille och brödraskap stod under ett visst
helgons försvar. Kyrkan kunde ock endast ge det skydd,
som söktes, åt föreningar, hvilkas alla medlemmar
sysselsatte sig med fredligt förvärf. Hon var i en våldsam tid
den enda makt, som egde andra vapen än dem våld
använder mot våldet, och är alltid den enda, som kan ge
freden helgd. Derföre har, under outbildade
samhälls-inrättningar, alla fredliga yrken öfverallt gifvit sig under
religionens skydd. Så äro Asiens handelsvägar de samma,
6om de stora vallfarternas, och de största
marknadsplatserna — karavanernas mål — de ställen, som andakten,
helgat och fredat. Samma orsaker verkade detsamma
under Medeltiden; och hvilket bättre bevis finnes derpå, än
att mässa — en andaktshandling — äfven blifvit namnet
på marknad? Hvarföre? — om ej emedan gudstjenst på
sådana ställen gifvit.helgd åt den frid, som handel och
vandel fordra. Ett annat skäl, hvarföre fredliga näringar
följde kyrkan och dess tjenare åt, och i deras granskap
förnämligast blomstrade, låg deri, att af all
feodal-afhän-gighet kyrkans var lindrigast; ty hon fritog sin egendom
och sina underhafvande från mängden af verldsliga bördor.
Så förklaras hvarföre i norra Tyskland och det
Skandinaviska Norden vi i synnerhet se städer uppstå af
biskopssäten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
