Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
negativt begrepp, nemligen: att få göra det som ej är
förbudet, men det förbudna deremot eller ofriheten det
positiva). Fri hette och var i gamla bemärkelsen den, som
i alla möjliga förhållanden svarade för sig sjelf eller var
man för sig; — ofri hvar och en, hvilken detta ej
tillkom, utan som stod i en annans försvar och skydd.
Ofriheten var således här endast ett negativt begrepp, och
såsom sådant högst vidsträckt och obestämdt; ty med den
fulla frihetens frånvaro kunde dock mångfaldiga grader af
ofrihet, eller mer och mindre beroende af en annans skydd
och vilja, gifvas och ha verkligen under Medeltiden
gifvits; hvarföre ingenting är oriktigare, än att i fråga om
denna tidsålders författning sammankasta allt slags ofrihet
för att deraf göra en stor massa af träldom. — Den
positiva ofriheten eller träldomen har bland menniskorna
uppkommit af krigets ohyggliga våldsmakt; den blott
negativa eller politiska har deremot utgått ur en
familje-afhängighet; ty så långt en husfaders skydd sträckte sig,
så långt sträckte sig ock enligt gamla begreppet hans
familj, för hvilken han och ingen annan inför lagen
ansvarade.
Det är så mycket nödigare att från början skilja
dessa båda olika förhållanden, som, just genom de
mångfaldiga under Medeltiden sig utbildande mellangraderna,
gränsorna öfverallt flyta in i hvarandra; så att det är
nästan omöjligt att bestämdt uppgifva skilnaden mellan
träldomen och ofriheten, och åter mellan denna och sjelfva
friheten. Öfverallt ligga mångfaldiga skiftningar emellan.
Det är feodal-systemet sjelft, som öfverallt medlar dessa
öfvergångar; sjelft är denna oupphörliga skiftning mellan
frihet och ofrihet. Det kommer i synnerhet af tvänne
dess egenheter: att grunda hela samhällsbyggnaden på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
