Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
under perioden af den mest herrskande feodalism föreställa
sig hela massan af folket såsom hörande i sträng mening
till denna klass; för det andra skapades ej en sådan klass
af feodal-inrättningarne, utan öfvergick i dem från den
gamla Germaniska författningen, och ostridigt är, att det
under christendomens inflytelse utbildade feodal-systemet
mildrade trälarnes vilkor, jemförda med hvad dessa förut
varit. Kyrkans förtjenster i detta afseende äro kända,
då den, öppet förklarande att alla menniskor voro fria,
emedan Christus lika återlöst alla, dels uppmuntrade
fri-gifningar såsom ett gudligt verk, dels utverkade, att
åtminstone arbetaren ej personligen som träl kunde säljas,
utan följde med egendomen, dels i en mild och billig
behandling af underhafvande sjelf föregick med exempel
Till mildring af lifegenskapen bidrog dessutom
hufvudsakligen sjelfva det feodalistiska begreppet om egendom.
Att en menniska eges såsom ett ting, är det som
emot träldomen upprör alla menskliga känslor. Och detta
förhållande är i sig sjelft så onaturligt, att man ej skulle
kunna förklara dess uppkomst, om ej träl från början
varit detsamma som krigsfånge — en underkufvad fiende,
öfver hvilken den starkares rätt i hela dess vidd gjordes
gällande. Också påminner sjelfva träldomens namn hos
åtskilliga nationer om en sådan dess första uppkomst";
likasom den ock är odrägligast och hårdast i sådana
länder, der en herrskande nation låter bruka jorden af en
annan underkufvade8. Från denna träldom bör en annan
afhängighet, till uppkomst och natur olika, skiljas, som
ej rörer menskliga, men väl politiska rättigheter, och
egentligen bör kallas ofrihet. Friheten var hos våra
förfäder ett noga bestämdt positivt begrepp — (tvertemot
hvad den är i nyare statsläran, der friheten blott är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
