Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Spanien före Ferdinand Catliolicus, i Norden under
Kalmarunionen, — i Tyskland, i Italien uti I5:de århundradet.
Så vidt hade förvirringen, osäkerheten, eländet stigit, att
alla medel syntes ]öfliga, som kunde återföra ett lugnare
tillstånd. Derföre bära de furstar, som i denna
våldsamma tid lade eller försökte lägga konungamaktens
grunder — till en del utmärkta herrskaresnillen — alla mer
eller mindre tyranniets drag: Frankrikes Ludvig XI,
Englands Henrik VII, Spaniens Ferdinand, Christiern Tyrann,
Cæsar Borgia (den sistnämnde — Machiavellis Prins). Allas
politik var våldet och listen å en sida, säkerhet och
ordning å en annan, använda enligt följande grundsats:
»förstör de stora, skydda de små!» ""
Denna kungsprincip samt en gemensam fiende,
nemligen feodal-adeln, skulle nödvändigt göra furstarnes och
ständernas sak gemensam — åtminstone för en tid.
Uppriktig kunde föga föreningen länge vara. Ty liksom
feo-dal-systemet, ehuru det hade i konungen sin medelpunkt
och i sjelfva verket föreställer ett stort kungshushåll,
dock genom den obestämdhet, som var dess väsende, ända
till sjelfsvåld gynnade utbildningen af individuell
sjelfständighet; så visar sig det borgerliga systemet i
stadsförbunden från början såsom en ren, på annat sätt till
sjelfständighet sträfvande, republikanism. Ingendera ville således
befordra den oinskränkta konungamakten. Adeln såg i
den blott ett löst och obestämdt länsherrskap, borgaren
blott en högsta skyddsmakt, hvars försvar köptes med
vissa afgifter och skyldigheter, hvaremot han fordrade att
efter sitt behag, i förbund med sina likar, få ordna sina
egna, sin stads, sitt samhälles angelägenheter. Det var
en stor, ja obändig sjelfständighets-anda hos denna tidens
menniskor i allmänhet, hvilket gör utsigten öfver samhäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
