Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
lets hela förvirrad och oredig, just emedan den erbjuder
en nästan oändlig rikedom af enskilda, med hvarandra
kämpande krafter. En stor ömsesidig förstörelse var
närmaste följden, — mest ibland den klass, som på en gång
hade att strida med konungen, med borgaren och med
sin egen oregerlighet, nemligen den gamla feodal-adeln.
Dess öfverlefvor slöto sig sedermera för eget bestånd till
konungarne, och med dessa bundsförvandter vände sig nu
monarkerna emot sina förra, tryckte borgrarne, söndrade
deras förbund, afklippte deras privilegier och qväfde
deras sjelfständighets-anda, som, efter den gemensamt med
konungarne tillkämpade segren öfver adeln, förgäfves på
flera ställen bröt ut i häftiga uppror. — Och nu kunde
det först bli tydligt, att det oinskränkta väldets båda
medel egentligen genom det borgerliga ståndet öfvergått i
konungarnes hand. Hvilka äro dessa medel? Svar:
penningar och soldater.
I feodal-systemet voro alla besvär öfverhufvud
personliga, all last och tunga tjenst. Skatt kom blott i
fråga, der man ej kunde betala med sin person; och vi
veta hvilken personlig betalning i hela systemet var den
allmänt gällande, nemligen krigstjenst. Skattskyldighet var
således ett begrepp, som blott vidhäftade den, hvilken ej,
såsom krigaren, betalte med sin person; och då med
den gamla national-friheten äfven det fordna
national-infan-teriet eller landtvärnet upphört, och all feodal-krigstjenst
företrädesvis var hofmanstjenst, eller till häst (hvarföre i
Norden fordom hofman och ryttare var liktydigt’02); så
fordrade denna dyrare utrustning så mycket snarare bidrag
genom afgifter af alla dem, som deri ej sjelfva kunde
deltaga. Detta var den historiska grunden till
skattskyldighet och skattfrihet, skälet hvarföre adeln, såsom krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
