Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
tigheten att göra nåd, och med detsamma upphäft allt
det personligen ädla i statens rättvisa.
Så, om adeln utmärker det personliga systemet i
samhället, visar sig konungens majestät, sjelft till sin idé
den högsta och ädlaste personlighet, såsom detta systems
glänsande medelpunkt och sol, till hvilken allt hänförer
sig. Personlig trohet i lif och död mot konungen blef
adelns högsta ära, hvilken den i uppoffringar och krigiska
bedrifter framför allt sökte ådagalägga. Sedan den gamla
religiösa riddare-andan, med den fordna författningens och
den gamla kyrkans lif, slocknat, och adeln genom
näfrätten våldsamheter en tid urartat till den förskräckligaste
vildhet, blef, med den inre ordningens återställande inom
staterna, den kungliga riddare-andan den adlande princip,
som åter höjde detta stånd till en stor glans och
förträfflighet. — Hvad var ej den Spanska adeln, innan Philip
och fanatismen hämmade, fördystrade det ädlaste folks
krafter? Och hvad var den ej ännu länge derefter? Hvad
var ej den Engelska adeln under Elisabeth; — den
Fransyska under Henrik IV och i början af Ludvig XIV:s
tidehvarf; — den Svenska under den store Gustaf Adolf;
— den Portugisiska tidigare, under detta rikes korta,
men så rika hjelteålder, de stora upptäckterna, och i
glansen af de dagar, som Camoëns besjungit? — Man
kunde kalla det den adliga perioden af Europas historia.
Om en sådan glans ej i lika mått spridde sig på
Tyskarnes och Italiens adel, så kom det deraf, att dessa
länder mest saknade både en nationell och monarkisk
enhet för rikedomen af sina enskilda krafter. De hade
ensamma deri blifvit efter, och skulle nödvändigt blifva det.
Bägge hade nemligen varit brännpunkterna för hela
Medeltidens politiska system, det ena säte för påfve-, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
